×
HelsinkiMissio käyttää evästeitä varmistaakseen mahdollisimman hyvän käyttökokemuksen. Jatkamalla sivustomme käyttöä hyväksyt käyttöehdot ja evästeiden käytön. Lue lisää ›
Hyväksy

Det är viktigt att man får tala på sitt modersmål när man har det svårt

#Myötätuntouutisia

Det är viktigt att man får tala på sitt modersmål när man har det svårt

Bild: Cristina Rijskamp

Susanne ville bli stödperson för en ung människa, men var konfunderad över om den unga kanske skulle ha så stora problem att hon inte klarade av dem. Kursen för blivande stödpersoner visade att oron var obefogad.

Susanne Ehrnrooth hann anmäla att hon ville bli stödperson innan corona, så den allra första träffen med den unga skedde via Teams. Att bli bekant med en ny människa via dator- eller mobilskärmen är inte lätt, men vi har hela tiden varit noga med att följa alla begränsningar, säger Susanne.

– Tre gånger har vi kunnat träffas. Jag har kört till huvudstadsregionen och så har vi tagit en promenad i närheten av den ungas skola. Vi ser båda fram emot att kunna göra något mera tillsammans, som att gå på kafé eller fönstershoppa, när corona är över.

Att man gör något annat medan man pratar med varandra ger mer plats för en tystnad som inte är krävande. Det är svårare att vara avslappnat tyst på distans.

Alla kan ge av sin tid

I nuläget träffas vi mest digitalt. Vi har tittat på film tillsammans på distans och vi talas vid minst varannan vecka. Samtalen kan gälla skolgång eller relationer, lite vad som helst.

– Vi textar också varandra och det är mycket behändigt sätt att kommunicera.

Att vara stödperson tar inte mycket tid, kanske sammanlagt fyra timmar per månad. Det är ett så enkelt sätt att hjälpa en ung människa, framhåller Susanne.

– Ja vill betona att vi kan alla bidra med vår egen tid, det ska inte alltid handla om det monetära.

Svenskan en drivkraft

Susanne kom själv i kontakt med HelsingforsMission som representant för Eva Ahlströms Stiftelse, när stiftelsen gav ett större bidrag till verksamheten, men det var i januari 2019 som hon insåg att hon vill ställa upp som volontär. I samband med en presentation fick hon höra att man specifikt sökte stödpersoner med svenska som modersmål.

– Det kändes som ett naturligt sätt att hjälpa. Jag fyllde i ansökan direkt, säger Susanne.

Susanne arbetar som ledarskapscoach i näringslivet till vardags och har varit lärare i svenska och engelska på en helt finskspråkig ort i tio års tid, så hon har erfarenhet både av tonåringar och av att vara bollplank. Men hon påpekar att det är viktigt att man som stödperson inser att man har en annan vuxenroll än när man uppfostrar.

– Det är något jag har tänkt på helt medvetet, att jag inte ska och behöver vara den som förmanar eller ifrågasätter. Jag ska inte komma med lösningar, utan lyssna, säger Susanne.

Susanne var från början på det klara med att hon ville hjälpa en ung människa snarare än en hel familj. Och efter att som finlandssvensk ha bott på en helfinsk ort i 25 år visste hon att hon ville hjälpa på svenska.

– Vår familj på fem personer var de enda som talade svenska i Lammi, så jag vet vad det betyder att inte få tala sitt modersmål och speciellt om man har det tungt.

Någon behöver en medmänniska

Som kvinna tänkte hon i första hand bli stödperson för en ung kvinna, eftersom det kan vara lättare att tala kvinnor emellan, men i ett skede var det faktiskt meningen att hon skulle bli stödperson för en ung man. Det tackade hon genast ja till, för det viktiga var ju att ställa upp för någon som behövde en medmänniska, inte att förverkliga någon egen vision om hur det skulle bli.

– Men sen tog han tillbaka sin ansökan, så jag fick vänta lite till.

Omställningen till det digitala har krävt en hel del av HelsingforsMission – det märktes i början att allt var nytt för dem också, säger Susanne – men det har också gjort det lättare för unga att boka tid för samtalshjälp eller meddela att de vill ha en stödperson.

Svenska är känslospråket

Innan man kan bli stödperson måste man gå en kurs i flera delar. Under coronatiden är utbildningen webbaserad och man kan välja om man går kursen på finska eller svenska.

Susanne betonar vikten av att ungdomarna ska få tala sitt modersmål med sin stödperson.

– Det enda jag egentligen oroade mig för på förhand var om den jag blev stödperson för skulle ha så stora problem att jag inte klarade av dem. Missbruk eller något sådant. Men de ungdomar som HelsingforsMissions volontärer hjälper har ju redan talat med yrkeshjälpare och de som har större problem får hjälp på annat håll, så det behövde jag inte fundera på.

I stället har hon fått uppleva rikedomen i att bli bekant med en helt ny människa från en annan generation.

– Jag har fått sätta mig in i varifrån hennes tankar kommer och i vilken värld hon lever i dag, konstaterar hon och utmanar andra att ställa upp och ge av sin tid.

– Allt som krävs är att man organiserar i sin kalender!

Bli stödperson för unga

Ansök om en stödperson

Läs om utvecklingsprojektet för vårt arbete med unga.

Tilaa #Myötätuntouutisia-uutiskirje

Tilaa #Myötätuntouutisia-uutiskirje

 

Tilaamalla sähköisen uutiskirjeemme saat uusinta tietoa HelsinkiMission toiminnasta ja auttamistavoista. Voit milloin tahansa perua viestinnän.

Uutiskirjeen tilaajan tiedot tallennetaan HelsinkiMission asiakasrekisteriin. Tietoja ei luovuteta ulkopuolisille toimijoille.

Kiitos tilauksesta!

Saat uutiskirjeen jatkossa sähköpostiisi.