×
HelsinkiMissio käyttää evästeitä varmistaakseen mahdollisimman hyvän käyttökokemuksen. Jatkamalla sivustomme käyttöä hyväksyt käyttöehdot ja evästeiden käytön. Lue lisää ›
Hyväksy

Krisjouren gav Rebecca verktyg att klara vardagen

#Myötätuntouutisia

Krisjouren gav Rebecca verktyg att klara vardagen

Krisjouren gav Rebecca verktyg att klara vardagen
Bild: Jani Laukkanen

Psykisk ohälsa hade varit en del av Rebecca Holmgårds liv redan länge. Krisjourens samtalsstöd gav henne konkreta verktyg för att klara vardagen. Idag mår Rebecca bättre än någonsin.

Rebecca Holmgård, 24, har kämpat med psykisk ohälsa i många år. Hon har lidit av bland annat depression, ångest, panikattacker, självdestruktivt beteende och tvångshandlingar. Som sämst mådde hon under gymnasietiden men problemen började redan långt innan dess.

– Jag kan inte säga exakt när allt började. Men mina föräldrar skilde sig då jag var åtta år. Efter det hände också mycket annat negativt, jag blev utfryst, fick magproblem och var alltför högpresterande, minns Rebecca.

Problemen hopade sig så småningom och i högstadiet fick Rebecca sin första depressionsdiagnos. Hon fick då hjälp av skolans kurator och en psykolog. När gymnasiet började blev den sociala situationen bättre och Rebecca fick vänner.

– Tyvärr hade jag lidit av depression, ångest och nedvärderande tankar om mig själv väldigt länge. Jag hade svårt att tro på att vänskapen var äkta. Jag tänkte att jag är en börda för andra och var säker på att vännerna jag fick egentligen inte ville vara med mig.

Samtalsstöd och förståelse hjälpte

Idag studerar Rebecca vid Arcada och siktar på att bli socionom. Hon är hemma från Österbotten men bosatt i Helsingfors sedan fyra år tillbaka. När Rebecca flyttade till Helsingfors mådde hon bättre än i gymnasiet men inte tillräckligt bra för att klara av allt själv.

Bild: Jani Laukkanen
Jag kände att min kontaktperson vid Krisjouren förstod mig på ett sätt som ingen annan hade gjort tidigare.

Rebecca sökte först hjälp via Studenthälsan. Där kunde man inte erbjuda henne den hjälp hon behövde utan tipsade istället om Krisjouren för unga.

– Jag behövde samtalsstöd för att klara av vardagen. Jag visste inte riktigt vem jag var och behövde stöd i förändringen som flytten medförde för att hitta min plats här, beskriver hon.

Rebecca hade inte hört om Krisjouren tidigare men ringde dit och fick snabbt en tid. Hon fick träffa en svenskspråkig krisarbetare och tillsammans skapade Rebecca och hennes kontaktperson en helhetsbild av läget.

– Allt gick på mina villkor. Vi träffades varje eller varannan vecka och jag fick prata om det jag ville. Det hela var väldigt fritt men samtidigt fick jag den tvåvägskommunikation som jag behövde. Dessutom fick jag konkreta verktyg för att kunna jobba vidare med mig själv, säger Rebecca.

Slutligen fick Rebecca hjälp via Krisjouren i två olika omgångar, några månader i taget.

– Jag behövde också hjälp med att jobba med mina känslor. Jag kände att min kontaktperson vid Krisjouren förstod mig på ett sätt som ingen annan hade gjort tidigare. Den förståelsen hjälpte mig väldigt mycket.

Nu är det ungefär ett år sedan kontakten till Krisjouren och den professionella hjälpen upphörde. Det var ett stort steg för Rebecca men hon tycker att det har gått förvånansvärt bra.

– Idag mår jag bättre än någonsin tidigare. Ibland saknar jag kontakten men jag vet att om det behövs så är jag välkommen tillbaka. Dörren till Krisjouren står öppen och den tanken hjälper mig, säger Rebecca.