×
HelsinkiMissio käyttää evästeitä varmistaakseen mahdollisimman hyvän käyttökokemuksen. Jatkamalla sivustomme käyttöä hyväksyt käyttöehdot ja evästeiden käytön. Lue lisää ›
Hyväksy

Samtalshjälp gav vägledning och bättre självförtroende

#Myötätuntouutisia

Samtalshjälp gav vägledning och bättre självförtroende

Samtalshjälp gav vägledning och bättre självförtroende
Bild: Jani Laukkanen

Depression, ångest och en identitetskris försvårade Vilis vardag i två år innan Krisjouren för unga gav Vili verktyg och mod att förändra sitt liv till det bättre.

Född och uppvuxen i Helsingfors. Barndom, skola, gymnasium, jobb på kaféer, studier vid Helsingfors universitet. Den 27-åriga Vili beskriver sin egen bakgrund som ganska vanlig. Ända till våren 2016 var allt egentligen helt okej. Sedan började livet krisa till sig och Vili insjuknade i depression som varade i nästan två år. Hösten 2017 blev det helstopp.

– Vardagen blev oöverkomligt svår. Jag fick en mental breakdown. Studierna gick inte alls framåt, jag orkade inte med jobbet, jag blev helt utbränd. Jag var deprimerad, hade ångest och saknade vardagsrutiner, beskriver Vili.

Vili var tvungen att ta paus från studierna och blev sjukskriven tills vidare. När situationen var som svårast fick Vili hjälp av Krisjouren för unga. Krisjouren erbjuder avgiftsfritt samtalsstöd för unga och unga vuxna i olika livsskeden.

Vili hittade Krisjouren via en ungdomsledare som jobbar med stadens ungdomsverksamhet. Vili hade inte just då någon regelbunden kontaktperson eller terapi och funderade på att gå och prata med en krisarbetare. Vili fick en kontaktperson på Krisjouren för unga som hen träffade ungefär en gång i veckan.

Bild: Jani Laukkanen
Det har varit en lång process att känna efter vad som känns rätt för mig.

– Det var viktigt för mig att få prata med en neutral och trygg person och att reflektera över mitt liv. Besöken på Krisjouren var inte terapi utan samtal. Jag fick vägledning och hjälp med att få ordning på min vardag, berättar Vili.

Vili vill gärna minska stigmat kring psykisk ohälsa. Unga som saknar vardagsrutiner och som inte är en del av en studie- eller arbetsgemenskap riskerar att marginaliseras. Vili upplever att man på Krisjouren får vara sig själv.

– Unga kan drabbas av många olika slags kriser. Krisjouren stämplar inte och man behandlas inte som en patient. Förstås är det viktigt att också få vård om man är sjuk men Krisjouren är mer mänskligt, man känner sig inte sjuk där. Mötena på Krisjouren tvingade mig att komma iväg hemifrån, jag hade någonstans att fara, säger Vili.

Mod att förändra livet

I Vilis fall var depressionen och ångesten delvis förknippad med en identitetskris. Hen hade grubblat över sin könsidentitet redan länge. Vili är därför tacksam över att Krisjouren kunde erbjuda en kontaktperson med en respektfull och stöttande attityd gentemot hbtiqa-personer. Tack vare samtalshjälpen har Vili fått bättre självförtroende och mod att förändra sitt liv.

— Det blev omöjligt för mig att fortsätta på samma sätt som hittills. Jag visste vem jag är men var tvungen att börja ändra på många saker för att må bättre. Min identitet har fått utrymme att utvecklas under sjukledigheten. Det har varit en lång process att känna efter vad som känns rätt för mig.

Ett stort steg som Vili tog förra hösten var att byta tilltalsnamn.

— Jag funderade länge på olika alternativ. Jag ville ha ett namn som inte tolkas feminint, något som låter som ett smeknamn och inte känns alltför seriöst. Vid Krisjouren var det inga problem då jag berättade att mina pronomen nu är hen eller han och namnet byttes genast ut i deras system. Krisjouren var ett av de första ställena där jag vågade testa förändringarna. Så småningom har jag blivit självsäkrare, tidigare ville jag bara vara alla andra till lags, konstaterar Vili.

Vili känner sig fortfarande inte helt återställd men mår bättre och ser ljusare på framtiden. Hen har fått verktyg att handskas med vardagen och har återupptagit studierna.

— Mitt mående och orken är inte ännu som de borde vara. Jag blir snabbt trött och balanserar mellan att bemöta de svåra sakerna och att ta det lugnt. Men jag har gått vidare med mitt egentliga jag. Nu vågar jag sätta mig själv först och prioritera mitt eget välmående, säger Vili.