×
HelsinkiMissio käyttää evästeitä varmistaakseen mahdollisimman hyvän käyttökokemuksen. Jatkamalla sivustomme käyttöä hyväksyt käyttöehdot ja evästeiden käytön. Lue lisää ›
Hyväksy

Ungdomars stress den största utmaningen

#Myötätuntouutisia

Ungdomars stress den största utmaningen

Ungdomars stress den största utmaningen
Bild: Anna Högström

När krisarbetare Oscar Lehtinen åker ut i skolorna möter han många ungdomar som lider av stress och saknar trygga vardagsrutiner. Han tycker sig ändå ha märkt att tabut kring psykiskt illamående sakta men säkert håller på att luckras upp: allt fler vågar prata om sin ångest.

Krisjouren för unga är en instans som många känner till. Krisjouren har fyra heltidsanställda krisarbetare som arbetar med att stöda ungdomar och unga vuxna i svåra livssituationer. Det som färre vet är att Krisjouren för unga är en aktiv anordnare av lektioner, föreläsningar och workshops vid skolor, högskolor och universitet.

I fjol ordnade Krisjouren cirka 40 sådana tillställningar, där man enligt beräkningar träffade kring 2500 personer. Krisjouren deltog också i olika evenemang där ungdomarna samlas, t.ex. Reaktori, Stafettkarnevalen och Kulturkarnevalen.

Samarbetet med skolorna är en del av den förebyggande verksamhet som Krisjouren för unga bedriver. Målsättningen med skolsamarbetet är att ge ungdomar och unga vuxna verktyg att handskas med stress, prestationskrav och andra utmaningar i vardagen. Man hjälper ungdomarna att bygga upp trygga rutiner och betonar vikten av återhämtande vila, tillräcklig nattsömn och regelbundna måltider.

Samarbetet kostar ingenting för skolorna eller de enskilda eleverna. Tanken är att alla ska ha råd att vara med och få det stöd de behöver.

Oscar Lehtinen är krisarbetare med ansvar för skolsamarbete. Tillsammans med det övriga teamet vid Krisjouren för unga träffar han skolklasser, lärare och föräldrar för att berätta hur de kan stöda ungdomarnas ork och välmående.

– Vi har gjort reklam via sociala medier och nyhetsbrev, vilket har lett till att vi fått större synlighet. Allt fler tar kontakt och ber oss komma. Men vi kontaktar också skolorna och bjuder in oss själva.

Krisjouren för unga arbetar som bäst med ett projekt som går ut på att kartlägga trender i ungdomars mående. Det här gör man genom att åka ut och träffa skolkuratorer och övriga samarbetsparter för att höra vad de lagt märke till och hur krisarbetarna skulle kunna stöda dem.

– Stress har varit mycket på tapeten de senaste åren. Många ungdomar kämpar också med en känsla av ångest. Eftersom Krisjourens primära uppgift är att erbjuda samtalsstöd för ungdomar i kris, är det viktigt att förstå problemen för att kunna hjälpa lösa dem.

Hur hjälper man då en ung person som känner ångest? Oscar menar att det viktigaste är att prata om ångesten och acceptera att känslan finns där. Han rekommenderar den unga att prata antingen med en närstående eller – om det inte känns rätt – att söka professionell hjälp, till exempel vid Krisjouren för unga. Då börjar man med att försöka hitta orsaken till ångesten.

– Långvarig stress är ofta en utlösande faktor. Vi försöker reda ut vad vi kan göra med stressen för att hålla den hanterlig.

Vid skolbesöken talar man också mycket om medmänniskans påverkan. Det är viktigt att familj och vänner reagerar och för saken på tal om de märker att den unga håller på att glida in på fel spår.

– Allt fler unga hör av sig för att de är oroliga för en kompis. Jag är glad över att ungdomarna vill hjälpa varandra och vågar ta kontakt med oss. Det tycks vara så att psykiskt illamående inte längre är lika tabu, åtminstone bland unga.

I och med den nya läroplanen förväntas skolorna i högre grad än tidigare stöda ungdomarnas välmående och hålla kontakt till tredje sektorn. Det har lett till att fler skolor velat stärka banden till Krisjouren för unga. Krisjouren samarbetar aktivt med bå- de högstadier och gymnasier. För tillfället pågår en satsning på kontakten till yrkesskolorna, yrkeshögskolorna och universiteten, som en stor del av besökarna kommer ifrån.

– Krisjouren för unga har många klienter i studieåldern, men inte så stor synlighet än. Vi vill att alla som studerar ska veta om att vi finns till, för det är en ålder då många behöver extra stöd.

De som kommit i kontakt med Krisjouren för unga har i allmänhet varit nöjda: feedbacken från både elever och lärare är god. Eleverna värdesätter speciellt de konkreta verktyg de fått att använda i sin vardag, till exempel små övningar som de kan upprepa på egen hand.

– Det är viktigt att vi inte tvingar på dem något, utan att vi kommer med förslag som de kan ta till sig om de själva vill, eller när de känner sig redo för det.

Oscar Lehtinen är utbildad speciallärare och jobbade i olika skolor innan han landade vid Krisjouren för unga. Han upplever själv att han får äta kakan och ha den kvar.

– När jag jobbade som lärare märkte jag hur mycket elevernas mående påverkade inlärningen: de som mådde dåligt lärde sig sämre. Jag är glad över att nu få arbeta med ungdomars välmående på heltid, samtidigt som jag får bibehålla kontakten till skolvärlden. I sitt arbete ser Oscar kriser, men också framsteg. Därför vill han inte beskriva arbetet som tungt.

– Nästan varje dag ser jag människor som börjar må lite, lite bättre. Det är väl - digt positivt att få vara delaktig i den utvecklingen.

Visionen för framtiden är tydlig: att ingen ska behöva skämmas för att den går igenom en kris. Kriser hör livet till och alla människor måste genomgå ett antal.

– Även om jag hade en trollstav skulle jag inte önska att kriserna försvann. Men jag skulle önska att skammen försvann. Att man skulle våga prata, våga visa sig svag, och våga söka hjälp.