Över 90 procent av HelsingforsMissions volontärer beskriver att verksamheten ökar känslan av meningsfullhet. Samtidigt ökar tilliten till andra, då och samhället stärks.

Volontärverksamhet förknippas lätt med någon typ av välgörenhet: volontären offrar sin egen tid för någon annans skull. På HelsingforsMission vet man att det inte är så simpelt.

– Volontärverksamhet ökar välmående både hos den som får hjälp och hos den som ger av sin tid, säger Hanna Falk, chef för volontär- och gemenskapsfrämjande verksamhet på HelsingforsMission.

Hon radar upp fakta från olika forskningar: personer som utför volontärverksamhet lever längre än andra. De känner sig mindre ensamma eller deprimerade. Bland seniorer som är aktiva inom volontärverksamheten bibehålls funktionsförmågan längre.

Därför beskriver Falk att volontärverksamheten har dubbla välfärdseffekter. Vid HelsingforsMission är detta ett centralt mål: verksamheten utvecklas inte ensidigt förhjälpgivande, utan för att stärka gemenskapen.

Vardagen blir mer meningsfull

HelsingforsMission gör varje år en enkätundersökning bland volontärerna för att ta reda på varför de deltar och vad volontärskapet betyder för dem. Årets resultat är likt tidigare årens: över 90 procent upplever sig betydelsefulla genom sitt engagemang. Nästan alla får glädje av att delta. De är med för att bemöta människor utanför sitt eget livsrum, för att kunna använda sina kunskaper och färdigheter och för att påverka samhället positivt samt främja välmående och trygghet i sitt närsamhälle. Över 80 procent vill ha något meningsfullt att göra i vardagen.

– Volontärverksamhet är en form av aktivism. Den minskar polarisering mellan människor, summerar Hanna Falk.

Den genomsnittliga volontären vid HelsingforsMission är en 55-årig kvinna, men både yngre och äldre deltar i hög grad.

– Vi vill hela tiden öka mångfalden bland volontärerna. Det är viktigt för oss att människor av alla slag kan hitta meningsfulla volontäruppdrag, säger Falk.

Hon menar att även små och enstaka uppgifter behövs. För närvarande erbjuder HelsingforsMission förutom regelbundet kompisverksamhet med möten varannan vecka också mer sporadiskt volontärverksamhet, till exempel digitalt stöd.

Tilliten till andra ökar

Den dubbla välfärdseffekten innebär att volontärverksamheten gynnar både den som utför arbetet och den som tar emot det. Effekten sprider sig dessutom ännu längre.

En person som besöker sin äldre vän varannan vecka berättar ofta om det för sin familj, sina vänner och kanske också för släktingar. En stor mängd människor får på detta sätt ta del av en berättelse om omtanke.

– Detta ökar den sociala tilliten, alltså tilliten till främlingar. Det är i sin tur en grundläggande förutsättning för trygghet och krisberedskap i samhället, konstaterar Hanna Falk.

Därför stärker volontärverksamhet samhället, förklarar hon. Det skapar en kultur där människor lär känna och hjälper varandra och litar på varandras goda vilja. Det kan inget ersätta.

– Det är delvis en form av hållbar utveckling och demokratins grund, säger Falk.

I dag tänker man gärna på effektivitet i allt, och även professionellt koordinerad volontärverksamhet är effektiv. Falk har räknat ut att ett årsverke vid HelsingforsMission möjliggör 50 volontärer och 3 500 möten per år.

– Den ekonomiska satsningen på volontärverksamhet lönar sig.

Alla ger och alla får

Volontärerna vid HelsingforsMission stannar länge: nästan en tredjedel av dem som svarade på enkäten har varit med i över fem år. Nästan 90 procent säger att volontärverksamheten har blivit en viktig del av livet. Det visar enligt Hanna Falk att de har lyckats.

En viktig princip för HelsingforsMission är nämligen att volontärerna tas väl hand om. De är lika viktiga för organisationen som de personer som behöver en kompis eller digitalt stöd.

– Vi har en process som säkerställer att man inte ”faller ner i ett kaninhål” när man börjar som volontär, förklarar Falk.

Detta möjliggörs av volontärkoordinatorer, professionella, om finns som stöd i alla situationer. Dessutom ordnas egna träffar för volontärerna. Många har därigenom hittat vänner med gemensamma intressen.

– Hos oss kan man ha flera roller samtidigt: man kan både behöva hjälp och hjälpa andra, säger Falk.

Hon minns särskilt ett gensvar från en volontär i rullstol:

– Han berättade att han vanligtvis automatiskt ses som den som behöver hjälp. Hos oss hade han fått en ny, stärkande roll, han fick för en gångs skull vara den som hjälper.

Populariteten ökar stadigt

Antalet volontärer vid HelsingforsMission ökar stadigt. Aktiva volontärer är nu omkring tusen. När organisationens nya famnkompisverksamhet på Jorvs sjukhus startade i somras och lanserades i september, anmälde sig plötsligt enormt många volontärer. Eftersom platserna inte räckte till, hänvisades en del till andra uppdrag.

– Att hålla ett barn i famnen kräver inga märkvärdigheter, bara närvaro. Det visar att helt vanliga människor duger utmärkt som volontärer, menar Hanna Falk som en förklaring till populariteten.

Hon anser att volontärverksamheten alltid har sin plats i samhället. Hon betonar att samhället ska sköta sina lagstadgade uppgifter, men att frivilligbaserad hjälp kan komplettera detta med sina egna styrkor.

– Volontärer har inga professionella mål, mötet får man definiera tillsammans, säger Falk.

Hon påminner om att volontärverksamhet finns i många former: idrottsföreningar gör ett viktigt arbete för barn och unga, medan frivilliga brandkårer är betydelsefulla gemenskaper för trygghet och delaktighet. Allt detta har stor betydelse för samhället: många blir burna av volontärer just när de behöver det mest. Den som blir buren berättar kanske sin upplevelse vidare eller vill själv bli volontär. Och vad händer då?

– Välmående sprider sig vidare och vidare. Alla mår bättre, summerar Falk.