Av de elever och studerande som svarade på enkäten upplever 25 % ensamhet vid sin läroanstalt åtminstone ibland (n=2 442). Till denna grupp hör studerande som uppger att de upplever ensamhet ibland (16 %), ganska ofta (5 %) eller ständigt (3 %). I enkäten 2025 var motsvarande andel 34 %. Även om detta tyder på att ensamheten har minskat är enkäterna inte helt jämförbara på grund av skillnader i respondentgrupperna.

Det är ändå viktigt att notera att tillfällig ensamhet inte är skadlig. Ensamhet hör till många skeden i ungas liv, till exempel när man byter studieplats eller vänkretsen förändras. Vanligtvis förblir ensamheten ett tillfälligt tillstånd.

75 % av dem som svarade på enkäten upplever aldrig eller mycket sällan ensamhet (n=7 458). En tydlig majoritet upplever inte ensamhet. Denna grupp har ändå stor betydelse för vilken stämning som råder vid läroanstalten. Att hälsa på varandra, bjuda med och acceptera alla som de är förebygger uppkomsten av ensamhet.

Av de elever och studerande som svarade på enkäten om ensamhet upplever 8 % (n=837) skadlig ensamhet. I enkäten definieras skadlig ensamhet som ensamhet som upplevs ganska ofta eller ständigt. Tillfällig ensamhet är mycket vanligt, men är i regel inte skadlig för individens välbefinnande.

Den skadliga ensamheten verkar ha minskat under de senaste åren, men berör fortfarande en betydande grupp unga. I enkäten 2025 upplevde 14 % skadlig ensamhet, vilket innebär att upplevelsen av ensamhet nu ligger på en lägre nivå än tidigare. Resultaten från enkäterna är dock inte helt jämförbara, eftersom enkäten besvaras vid olika läroanstalter olika år. Läroanstalterna skiljer sig från varandra och respondentgruppen varierar. Trots detta är resultatet en positiv signal.

Resultaten från THL:s skolhälsoenkät stöder iakttagelsen att ensamheten har minskat. År 2023 upplevde 15 % av högstadieeleverna och 16 % av gymnasie- och yrkesstuderandena ensamhet. År 2025 var andelen ensamma 13 % i högstadierna och 12 % i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. School to Belong-enkäten fokuserar på ensamhet som upplevs vid läroanstalten.

Elever och studerande som upplever skadlig ensamhet (8 %, n=837) har betydligt oftare än andra negativa erfarenheter av sin sociala situation. Ensamhet är inte bara ett obehagligt tillstånd, utan en mångfacetterad upplevelse som påverkar socialt umgänge och välbefinnande.

Av de elever och studeranden som upplever ensamhet beskriver 44 % att de är isolerade från andra, 52 % att de står utanför och 25 % att de blir utfrysta. Endast 15 % upplever att de hör till en vänkrets. Dessa erfarenheter är betydligt mer sällsynta bland elever och studerande som inte är ensamma: 3 % upplever att de är isolerade från andra, 3 % att de står utanför och 2 % att de blir utfrysta. Hela 75 % upplever att de är en del av en vänkrets.

Negativa sociala erfarenheter under ungdomsåren kan leda till långvarig, till och med livslång, ensamhet. De psykosociala konsekvenserna av långvarig ensamhet kan vara allvarliga. Ensamhet är bland annat kopplad till psykisk ohälsa, fysiska sjukdomar och risk för marginalisering. Ensamhet är starkt förknippad med upplevelsen av att höra till en gemenskap. Att stärka gemenskapen vid läroanstalterna är en viktig faktor som stöder välbefinnandet, också med tanke på det senare livet.

Elever och studerande som upplever ständig ensamhet (3 %, n=330) berättar att ensamheten påtagligt påverkar deras vilja att lära sig och studera. I denna grupp upplever 63 % att ensamheten påverkar studiemotivationen. Som jämförelse uppger 15 % av de elever och studerande som endast ibland upplever ensamhet att den påverkar studiemotivationen.

Resultaten visar att studiemotivation inte bara är en egenskap på individnivå, utan också har en social dimension. En elev eller studerande som inte känner sig välkommen vid läroanstalten är sannolikt mindre engagerad i sina studier. Omvänt kan vänskapsrelationer skapa engagemang och uppmuntra till studier, även när den studerandes egen inre motivation har försvagats.

Den samhälleliga diskussionen om de sjunkande PISA-resultaten och andra försämrade läranderesultat under 2000-talet fokuserar ofta på faktorer som direkt påverkar undervisningen, såsom pedagogik och undervisningsresurser. Resultaten från enkäten understryker betydelsen av elevernas välbefinnande och sociala relationer som en faktor som påverkar läranderesultaten.